SKOLUTREDNINGEN ÅRJÄNGS
KOMMUN
Kommunen har beställt en extern
utredning om den framtida grundskoleorganisationen. Tyvärr måste vi konstatera
att utredningen är ytlig i de flesta avseenden och att inriktningen är given
redan från början, att anpassa kostnaderna till ”Driftplan 2013 – 2015” genom
att avveckla skolor.
Frågan om skolorganisation är
betydligt större än enbart skolors lokalisering, den påverkar i högsta grad
kommunens grundläggande förutsättningar för framtida utveckling.
Vi anser att kommunens
organisering av sin verksamhet ska styras av visioner och strategier för hela
kommunens utveckling. Årjängs kommun har under lång tid haft en positiv
utveckling av befolkning och sysselsättning med en liten tillbakagång under
senare år i befolkning. Andelen barn i skolåldern per kommuninnevånare är ändå
bland de högsta i Värmland.
Förutsättningarna med ett
differentierat näringsliv och närheten till Norge ger unika möjligheter. Det
kräver att kommunen vågar vara offensiv och bygga på den framgångsfaktor vi har
med levande bygder i hela vår kommun.
Befolkningsutveckling
I utredningen redovisas en
befolkningsprognos fram till och med läsåret 2018/19. Befolkningsprognoser
styrs av de antaganden som görs när det gäller in- och utflyttning, födelse- och
dödstal och ålderssammansättningen av dagens befolkning. Det framgår överhuvudtaget
inte av utredningen hur den aktuella prognosen är uppbyggd och vilka antaganden
som gjorts. Befolkningsprognoser kan vara en del av ett planeringsunderlag men det
måste redovisas tydligt vilka antaganden man gjort.
Utredaren har valt att
beskriva utvecklingen från läsåret 2004/2005 och pekar på en 25 procentig
minskning av underlaget fram till läsåret 2018/2019. Fram till situationen idag
är minskningen inte större än ungefär 7 procent vilket i sig verkar vara en
tveksam prognos med tanke på antalet barn i aktuella åldersgrupper idag, de åldersgrupper
som kommer att gå i grundskolan läsåret 2018/2019 om de inte flyttar från
kommunen. Bygger prognosen på att skolbarn flyttar ut i högre utsträckning än
flyttar in i kommunen framöver? Har man enbart sett på historiska trender?
Detta framgår inte i utredningen. Vi kan, med en gynnsam utveckling på
arbetsmarknaden, lika väl ha fler skolbarn 2018/2019 än vad vi har idag!
Med tanke på att ca 130 – 140
Årjängsbor årligen (ungefär 700 personer) uppnår pensionsåldern under de
närmaste fem åren är det rimligt att anta att en inflyttning av familjer med
barn kommer att täcka en del av behovet av arbetskraft. De årskullar som går in
i arbetsför ålder under perioden och bor i kommunen är betydligt färre, vi ser
också en ökad trend att ungdomar söker sig till arbete i Norge eller drar sig
mot större orter.
Men prognoser är en sak,
verkligheten en annan. Man kan inte grunda avgörande beslut om kommunens
framtida organisation av välfärdstjänster i alltför stor utsträckning på
prognoser. Utvecklingen påverkas framför allt av kommunens egna ambitioner för
utveckling och egen attraktionskraft. Ett offensivt byggande, kvalitet i boende
och service, tillgång till arbetstillfällen betyder mer än statistisk teori och
Årjäng har unika förutsättningar att lyckas. Det är hög tid för kommunen att i
dialog med oss kommuninvånare ta en diskussion om framtiden och hur vi vill att
kommunen ska se ut och fungera!
Ekonomi
Kommunen har producerat en ekonomisk
driftplan för åren 2013 – 2015. För Barn- och utbildningsnämnden innebär
driftplanen ett åtagande att på 3 år minska nettokostnaderna med 8 520 000
kronor.
Kostnaderna för grundskolan i
Årjäng ligger på ungefär den genomsnittliga nivån för övriga kommuner i
storleksgruppen mellan 5 000 – 10 000 invånare och lägre än snittet för gruppen
glesbygdskommuner i SKL:s indelning av kommuner. Det är inte rimligt att
utifrån kostnadsbilden, som uppenbarligen ligger väl i nivå med jämförbara
kommuner, hävda ett besparingskrav i den omfattningen! Detta är både orimligt
och felaktigt
Det saknas en fullständig
ekonomisk analys i utredningen. Beräkningarna av förändringarna är
schablonmässiga och tar inte hänsyn till alla faktorer som påverkar
kostnadsbilden. Det finns ingen analys av alternativa scenarier, det framgår
inte hur förändringar i förutsättningarna påverkar ekonomin eller möjligheterna
att genomföra förändringarna.
För att få en helhetsbild
måste även förskolans och skolbarnsomsorgens organisation utredas samtidigt som
grundskolans, en ingående analys av lokalfrågorna inklusive kostnaderna för
förändringar måste också till för att få ett beslutsunderlag som är
acceptabelt. En hantering som innebär att man bryter ut en verksamhet och
behandlar den utan hänsyn till anknuten verksamhet eller stödverksamhet och
beslutar om ett steg i taget ger risk för felbedömningar och kan innebära
låsningar inför framtiden som inte är godtagbara. För många föräldrar kommer
det att uppstå mycket stora problem om den föreslagna utredningen skulle bli
verklighet. De har idag sin barnomsorg i närheten av nuvarande skolor. Skulle
skolorna läggas ner kommer även barnomsorgen att försvinna. Detta har inte
utredningen tagit någon hänsyn till.
Regeringen har lagt fram
förslag till förändringar i utjämningssystemet. För Årjängs kommun skulle
förslaget innebära på sikt en förstärkning av budgeten med drygt 15 miljoner
kronor. Justeringarna i kostnadsutjämningen ger kommunen bättre utfall för
såväl förskola, grundskola som vård och omsorg. Så tack vare en gles befolkning
får kommunen mera pengar från utjämningssystemet. Att då tänka sig att dessa
medel går till att bevara skolorna är ju ganska logiskt. Det är helt orimligt
att nu besluta om avveckling av skolor utifrån historiska underskott, nu finns
möjligheter att se framåt och stärka verksamheterna, vara offensiv och försvara
den goda skola vi har i kommunen!
Elevperspektiv
Utredaren argumenterar
utifrån resonemang om åldersblandad undervisning, klasstorlek och lärares
behörighet och kompetens om fördelarna med större skolenheter och större
klasser. Någon lokal studie om elevernas uppfattning har inte gjorts,
situationen för bygdeskolorna beskrivs utifrån ett stordriftstänkande som är
främmande för vår kommun. Vi menar att man istället genom att satsa på lärares
kompetensutveckling och flexibel organisering skulle kunna bygga upp ett
attraktivt alternativ i kommunen där utvecklingen av skolan utgör en viktig
grund i kommunens vision och strategi.
Skolskjutsning och
lokaltillgång/-kvalitet behandlas i förbigående utan djupare analyser och
kalkyler. Tiden för transport till och från skolan påverkar elevernas
livskvalitet och familjers livssituation. Skolmiljön har stor betydelse för skolresultaten.
Det är nödvändigt att betydligt
mer ingående analysera konsekvenserna i dessa avseenden vid förändringar i
skolorganisation, att ta även dessa frågor på större allvar i behandlingen av
skolorganisation.
Sammanfattning
Kommunen står inför ett
vägval som är avgörande för framtiden. Ett beslut om avveckling av skolor kommer
med stor sannolikhet att vara definitivt. Vår uppfattning är att utredningen
har sådana brister att den inte kan ligga till grund för ett beslut om
förändring av skolorganisationen liksom vi också anser att frågan om Böns och
Blomskogs skolor måste behandlas i ett samlat sammanhang och inte behandlas
separat.
För att få stopp på barns,
föräldrars, lärares och andra inblandades oro är det viktigt och riktigt att
fatta beslut att ingen förändring ska ske läsåret 2013/2014. Om
skolorganisationen eventuellt ska förändras måste det ske en helt annan
utredning och ha mycket längre tid för förberedelser.
Konkurrensen om
arbetstillfällen och invånare innebär utmaningar för alla kommuner. Vi har förutsättningar
för att arbeta mer offensivt, att bygga på vårt attraktiva läge och positiva
företagsklimat. Inriktningen av kommunens verksamheter inom grundskola,
förskola och skolbarnsomsorg är av mycket stor betydelse för kommunens utveckling
och attraktionskraft.
Förändringen av
kostnadsutjämningen ger kommunen möjlighet att få en balanserad ekonomi utan
allvarliga inskränkningar i verksamheten och ger dessutom utrymme för en
gemensam diskussion om vårt framtida Årjäng.
Budgetramarna har sänkts
vilket gör att BUN får underkott. Undertecknade partier föreslår att BUN eskar
ramförstärkning för att täcka ökade kostnader. Vi anser därmed att driftplanen
måste omprövas inför 2014 med hänsyn till de nya förutsättningarna.
Enligt kommunfullmäktiges
beslut så skall hela Silbodalsskolan omfattas av investeringsbudgeten på 100
miljoner. Detta innebär att de 100 miljonerna även skall räcka till planerade
renoveringar/utbyggnad av låg och mellanstadiets lokaler. De nya
högstadielokalerna skall dimensioneras till att rymma det faktiska elevantalet
i Årjäng. Man bör se över alternativa lösningar till att fördela
investeringsbudgeten så det räcker även till Töcksfors (inklusive
högstadielokal). Lösningar i dimension som byggnaden i Töcksfors för 12
miljoner kan vara ett alternativ. Det är vårt ansvar att se till hela kommunen.
Allianspartierna gick 2010
till val med löftet att bevara bygdeskolorna och högstadiet i Töcksfors tills
vidare. Samma förutsättningar för att hålla vallöftet finns. Alliansen måste
stå för vallöftet inför de väljare som 2010 gav dem mandatet att leda kommunen.
2013-03-11
Folkpartiet/ ordf Lars
Gustafsson
Kristdemokraterna/ ordf
Stefan Moberg
Moderaterna/ ordf Weine
Johansson
Till skillnad från Centerpartiets svar så innehåller det här svaret mer konkreta analyser av Jörgen Stenbratts skolutredning och situationen i övrigt. Precis som Föräldragruppen för skolutveckling, så menar även Nya alliansen att den har stora brister.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar