måndag 22 april 2013

Nya alliansens svar på skrivelser

Vi fortsätter att redovisa partiernas svar på våra, och även andras, skrivelser i frågan om framtida skolorganisation. Igår kunde ni läsa om Centerpartiets svar och nedan följer svaret från Nya alliansen, dvs Folkpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Förslag till beslut 2013-04-29 från Föräldragruppen för skolutveckling hitta ni här

SKOLUTREDNINGEN ÅRJÄNGS KOMMUN
Kommunen har beställt en extern utredning om den framtida grundskoleorganisationen. Tyvärr måste vi konstatera att utredningen är ytlig i de flesta avseenden och att inriktningen är given redan från början, att anpassa kostnaderna till ”Driftplan 2013 – 2015” genom att avveckla skolor.

Frågan om skolorganisation är betydligt större än enbart skolors lokalisering, den påverkar i högsta grad kommunens grundläggande förutsättningar för framtida utveckling.

Vi anser att kommunens organisering av sin verksamhet ska styras av visioner och strategier för hela kommunens utveckling. Årjängs kommun har under lång tid haft en positiv utveckling av befolkning och sysselsättning med en liten tillbakagång under senare år i befolkning. Andelen barn i skolåldern per kommuninnevånare är ändå bland de högsta i Värmland.

Förutsättningarna med ett differentierat näringsliv och närheten till Norge ger unika möjligheter. Det kräver att kommunen vågar vara offensiv och bygga på den framgångsfaktor vi har med levande bygder i hela vår kommun.

Befolkningsutveckling
I utredningen redovisas en befolkningsprognos fram till och med läsåret 2018/19. Befolkningsprognoser styrs av de antaganden som görs när det gäller in- och utflyttning, födelse- och dödstal och ålderssammansättningen av dagens befolkning. Det framgår överhuvudtaget inte av utredningen hur den aktuella prognosen är uppbyggd och vilka antaganden som gjorts. Befolkningsprognoser kan vara en del av ett planeringsunderlag men det måste redovisas tydligt vilka antaganden man gjort.

Utredaren har valt att beskriva utvecklingen från läsåret 2004/2005 och pekar på en 25 procentig minskning av underlaget fram till läsåret 2018/2019. Fram till situationen idag är minskningen inte större än ungefär 7 procent vilket i sig verkar vara en tveksam prognos med tanke på antalet barn i aktuella åldersgrupper idag, de åldersgrupper som kommer att gå i grundskolan läsåret 2018/2019 om de inte flyttar från kommunen. Bygger prognosen på att skolbarn flyttar ut i högre utsträckning än flyttar in i kommunen framöver? Har man enbart sett på historiska trender? Detta framgår inte i utredningen. Vi kan, med en gynnsam utveckling på arbetsmarknaden, lika väl ha fler skolbarn 2018/2019 än vad vi har idag!

Med tanke på att ca 130 – 140 Årjängsbor årligen (ungefär 700 personer) uppnår pensionsåldern under de närmaste fem åren är det rimligt att anta att en inflyttning av familjer med barn kommer att täcka en del av behovet av arbetskraft. De årskullar som går in i arbetsför ålder under perioden och bor i kommunen är betydligt färre, vi ser också en ökad trend att ungdomar söker sig till arbete i Norge eller drar sig mot större orter.

Men prognoser är en sak, verkligheten en annan. Man kan inte grunda avgörande beslut om kommunens framtida organisation av välfärdstjänster i alltför stor utsträckning på prognoser. Utvecklingen påverkas framför allt av kommunens egna ambitioner för utveckling och egen attraktionskraft. Ett offensivt byggande, kvalitet i boende och service, tillgång till arbetstillfällen betyder mer än statistisk teori och Årjäng har unika förutsättningar att lyckas. Det är hög tid för kommunen att i dialog med oss kommuninvånare ta en diskussion om framtiden och hur vi vill att kommunen ska se ut och fungera!

Ekonomi
Kommunen har producerat en ekonomisk driftplan för åren 2013 – 2015. För Barn- och utbildningsnämnden innebär driftplanen ett åtagande att på 3 år minska nettokostnaderna med 8 520 000 kronor.

Kostnaderna för grundskolan i Årjäng ligger på ungefär den genomsnittliga nivån för övriga kommuner i storleksgruppen mellan 5 000 – 10 000 invånare och lägre än snittet för gruppen glesbygdskommuner i SKL:s indelning av kommuner. Det är inte rimligt att utifrån kostnadsbilden, som uppenbarligen ligger väl i nivå med jämförbara kommuner, hävda ett besparingskrav i den omfattningen! Detta är både orimligt och felaktigt

Det saknas en fullständig ekonomisk analys i utredningen. Beräkningarna av förändringarna är schablonmässiga och tar inte hänsyn till alla faktorer som påverkar kostnadsbilden. Det finns ingen analys av alternativa scenarier, det framgår inte hur förändringar i förutsättningarna påverkar ekonomin eller möjligheterna att genomföra förändringarna.

För att få en helhetsbild måste även förskolans och skolbarnsomsorgens organisation utredas samtidigt som grundskolans, en ingående analys av lokalfrågorna inklusive kostnaderna för förändringar måste också till för att få ett beslutsunderlag som är acceptabelt. En hantering som innebär att man bryter ut en verksamhet och behandlar den utan hänsyn till anknuten verksamhet eller stödverksamhet och beslutar om ett steg i taget ger risk för felbedömningar och kan innebära låsningar inför framtiden som inte är godtagbara. För många föräldrar kommer det att uppstå mycket stora problem om den föreslagna utredningen skulle bli verklighet. De har idag sin barnomsorg i närheten av nuvarande skolor. Skulle skolorna läggas ner kommer även barnomsorgen att försvinna. Detta har inte utredningen tagit någon hänsyn till.

Regeringen har lagt fram förslag till förändringar i utjämningssystemet. För Årjängs kommun skulle förslaget innebära på sikt en förstärkning av budgeten med drygt 15 miljoner kronor. Justeringarna i kostnadsutjämningen ger kommunen bättre utfall för såväl förskola, grundskola som vård och omsorg. Så tack vare en gles befolkning får kommunen mera pengar från utjämningssystemet. Att då tänka sig att dessa medel går till att bevara skolorna är ju ganska logiskt. Det är helt orimligt att nu besluta om avveckling av skolor utifrån historiska underskott, nu finns möjligheter att se framåt och stärka verksamheterna, vara offensiv och försvara den goda skola vi har i kommunen!

Elevperspektiv
Utredaren argumenterar utifrån resonemang om åldersblandad undervisning, klasstorlek och lärares behörighet och kompetens om fördelarna med större skolenheter och större klasser. Någon lokal studie om elevernas uppfattning har inte gjorts, situationen för bygdeskolorna beskrivs utifrån ett stordriftstänkande som är främmande för vår kommun. Vi menar att man istället genom att satsa på lärares kompetensutveckling och flexibel organisering skulle kunna bygga upp ett attraktivt alternativ i kommunen där utvecklingen av skolan utgör en viktig grund i kommunens vision och strategi.

Skolskjutsning och lokaltillgång/-kvalitet behandlas i förbigående utan djupare analyser och kalkyler. Tiden för transport till och från skolan påverkar elevernas livskvalitet och familjers livssituation. Skolmiljön har stor betydelse för skolresultaten.

Det är nödvändigt att betydligt mer ingående analysera konsekvenserna i dessa avseenden vid förändringar i skolorganisation, att ta även dessa frågor på större allvar i behandlingen av skolorganisation.

Sammanfattning
Kommunen står inför ett vägval som är avgörande för framtiden. Ett beslut om avveckling av skolor kommer med stor sannolikhet att vara definitivt. Vår uppfattning är att utredningen har sådana brister att den inte kan ligga till grund för ett beslut om förändring av skolorganisationen liksom vi också anser att frågan om Böns och Blomskogs skolor måste behandlas i ett samlat sammanhang och inte behandlas separat.

För att få stopp på barns, föräldrars, lärares och andra inblandades oro är det viktigt och riktigt att fatta beslut att ingen förändring ska ske läsåret 2013/2014. Om skolorganisationen eventuellt ska förändras måste det ske en helt annan utredning och ha mycket längre tid för förberedelser.

Konkurrensen om arbetstillfällen och invånare innebär utmaningar för alla kommuner. Vi har förutsättningar för att arbeta mer offensivt, att bygga på vårt attraktiva läge och positiva företagsklimat. Inriktningen av kommunens verksamheter inom grundskola, förskola och skolbarnsomsorg är av mycket stor betydelse för kommunens utveckling och attraktionskraft.

Förändringen av kostnadsutjämningen ger kommunen möjlighet att få en balanserad ekonomi utan allvarliga inskränkningar i verksamheten och ger dessutom utrymme för en gemensam diskussion om vårt framtida Årjäng.

Budgetramarna har sänkts vilket gör att BUN får underkott. Undertecknade partier föreslår att BUN eskar ramförstärkning för att täcka ökade kostnader. Vi anser därmed att driftplanen måste omprövas inför 2014 med hänsyn till de nya förutsättningarna.

Enligt kommunfullmäktiges beslut så skall hela Silbodalsskolan omfattas av investeringsbudgeten på 100 miljoner. Detta innebär att de 100 miljonerna även skall räcka till planerade renoveringar/utbyggnad av låg och mellanstadiets lokaler. De nya högstadielokalerna skall dimensioneras till att rymma det faktiska elevantalet i Årjäng. Man bör se över alternativa lösningar till att fördela investeringsbudgeten så det räcker även till Töcksfors (inklusive högstadielokal). Lösningar i dimension som byggnaden i Töcksfors för 12 miljoner kan vara ett alternativ. Det är vårt ansvar att se till hela kommunen.

Allianspartierna gick 2010 till val med löftet att bevara bygdeskolorna och högstadiet i Töcksfors tills vidare. Samma förutsättningar för att hålla vallöftet finns. Alliansen måste stå för vallöftet inför de väljare som 2010 gav dem mandatet att leda kommunen.

2013-03-11

Folkpartiet/ ordf Lars Gustafsson
Kristdemokraterna/ ordf Stefan Moberg
Moderaterna/ ordf Weine Johansson

Till skillnad från Centerpartiets svar så innehåller det här svaret mer konkreta analyser av Jörgen Stenbratts skolutredning och situationen i övrigt. Precis som Föräldragruppen för skolutveckling, så menar även Nya alliansen att den har stora brister. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar