Skolutredningen ur vårt perspektiv
Silbodalskolans och Töcksfors låg- och mellanstadier behöver upprustas innan sammanslagningar är genomförbara
Lärarförbundets lokala avdelning i Årjäng anser att det är positivt för lärarna att ha möjlighet att samarbeta i större arbetslag.
Vi anser att det är viktigt att eleverna har lärare som är behöriga för de ämnen de undervisar i.
Angående hur eleverna påverkas av att gå i åldershomogena klasser har vi inga synpunkter. Forskningen är inte enig.
Lärarförbundet ställer sig frågande till en del praktiska konsekvenser av skolutredare Jörgen Stenbratts förslag och kräver ordentligt genomlysande konsekvensanalys av varje organisationsförändring som man avser att genomföra innan man tar beslut. Här följer några av de svårigheter vi ser idag.
KLASSRUM - Klassrummen i dagens låg- och mellanstadielokaler på Silbodalskolan och i Töcksfors är delvis små och delvis byggda under en tid då läroplanen hade andra krav på undervisningen än idag. Det är svårt att få rum med mer än 22 elever per klassrum på Udden och då är det trångt. Klassrum saknas för att ha fler parallellklasser. Det är inte rimligt att ha undervisning i provisoriska utrymmeslösningar.
Redan idag är klasserna, särskilt på lågstadiet, för stora för att bedriva läroplansarbetet på avsett vis, det saknas grupprum, det finns ingen lokal lämplig för NO, inget elevrum, icke ändamålsenliga kapprum, undermåligt bibliotek och möjligheterna att använda datorer i undervisningen är begränsade.
Att flytta årskurs 7 från Töcksfors till Silbodalskolans utdömda högstadium redan till hösten anser vi inte är lämpligt, då det saknas lokaler för mottagandet. Utrymmen som förr var klassrum fungerar idag som personalrum, arbetsplatser, datasal och elevrum. En förändring bör ha något gott med sig för dem som drabbas och vi tror att det här förslaget blir mycket negativt för studiemotivationen.
SKOLGÅRD - Man har idag förskoleverksamhet på Silbodalskolans område, vilket gör att man behöver anpassa skolgården om den verksamheten ska fortgå. Om det blir ytterligare ca 50 elever på Silbodalskolan, ännu fler om högstadierna slås samman, kommer det att påverka även elevernas möjlighet att använda skolgården. Den föreslagna parkeringsplatsen på dagens fotbollsplan (där många barn idag rör sig) begränsar lekytan ytterligare. Detta måste man ha med i beräkningen.
MATSALEN - Det är redan idag svårt att organisera situationen i matsalen från dag till dag på Silbodalskolan. När bygdeskolornas klass 3-6 idag äter efter slöjden är det svårt att hitta plats för de yngsta som har behov av struktur och även behöver sitta samlat med sin lärare. Man äter så tidigt som 10.30 för att få rum innan de äldre eleverna kommer. Med ytterligare 50 elever på låg och mellanstadiet kommer matsituationen bli än mer svår att styra upp, särskilt om det även ska bli fler elever på högstadiet.
FRITIDS - Utredningen säger inget om hur man vill lösa fritids. Eftersom fritidshem ingår i skolan, har verksamhet kopplad till de berörda skolorna och har en läroplan behöver man utreda hur fritidsverksamheten påverkas av föreslagna sammanslagningar.
ARBETSBELASTNING - Vi lärare vet att det är oerhört svårt att skapa bra undervisning i för små och för få lokaler och när eleverna är så många att man inte hinner med var och en. Under en matematiklektion på 60 minuter och 20 min genomgång får eleverna i en klass på 20 i bästa fall 2 min lärartid per barn. När någon behöver mer blir någon annan utan. Det är inte rimligt att ha för stora klasser. Varje elev som tillkommer ökar belastningen med rättning, planering, omdömen, nationella prov, utvecklingssamtal och tillsyn.
Lärarförbundet anser att det är orimligt att ytterligare öka den arbetsbelastning Silbodalsskolans och Töcksfors lärare bär idag. Vi kommer att använda oss av arbetsmiljölagen som omfattar både elever och personal om elevtätheten och därmed arbetsbelastningen ökar. Vi menar att man behöver man göra klasserna minst 3-parallelliga på Silbodalskolan och 2-parallelliga på Töcksfors skola (beslut om hur man rimligt fördelar arbetet ska skolans rektor ta i samverkan med lärarna). Då saknas klassrum för ändamålet.
Ur ett likabehandlingsperspektiv ser vi risker med en stressig, orolig och trång matsalssituation, korridorsituation, provsoriska klassrumslösningar och en icke stimulerande skolgård, faktorer som påverkar elevernas hela skoldag och lust att lära.
Det är opedagogiskt och grymt att flytta och splittra elevgrupper från fungerande klasser till skolor som redan idag är trångbodda och har svårt att få rum med all verksamhet. Man har diskuterat den här frågan i över tio år. Besluten måste tas i rätt ordning.
Man kan inte i nuläget slå ihop de här verksamheterna utan att allvarligt riskera att försämra måluppfyllelsen.
Mottagande skolor behöver först ges kapacitet att ta emot eleverna på ett bra sätt och erbjuda fina, ändamålsenliga och rymliga lokaler och en stimulerande utomhusmiljö.
Konsekvensanalys som tar hänsyn till arbetsmiljö, arbetsbelastning samt inte minst barnperspektiv måste göras.
BUNs AU lade fram ett förslag till beslut som skiljde sig från utredningens förslag, men även i det förslaget skall bygdeskolor flyttas in till både Silbodalskolan och Töcksfors skola (Blomskog 2013 respektive Bön 2015) samt att hela kommunens högstadieelever föreslås att gå gemensamt på Silbodalskolan (från 2015 då bygget skall stå klart). Inga högstadieelever kommer att, enligt förslag, flyttas in till Silbodalskolan innan bygget står klart. För låg- och mellanstadieelever ser det dock annorlunda ut.
Trots att det enligt Lärarförbundet, och fler med dom, finns stora brister på skolorna i Silbodal och Töcksfors, har BUNs AU lagt förslaget att flytta in fler elever. Utan att åtgärder för bristerna vidtas. I förslag till genomförandeplan som sträcker sig till 2016, finns inget utrymme för investeringar på dessa skolors LM-lokaler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar